BMI (Body Mass Index) är ett mått som sätter vikten i relation till längden. Det finns goda skäl att hålla en normal vikt och BMI. Övervikt ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och flera andra sjukdomar.
Men det finns också goda skäl att inte enbart fokusera på BMI. Hur fettet är fördelat i kroppen spelar stor roll för risken. Fett runt magen och inre organ, som kan uppskattas med midjemåttet, är mer skadligt än fett på andra delar av kroppen.
Gränsvärden för BMI
Undervikt: < 18,5
Normalvikt: 18,5 - 24,9
Övervikt: 25 - 29,9
Obesitas): >= 30
För vältränade personer med hög muskelmassa kan BMI vara "falskt" förhöjt, eftersom muskler är tyngre än fett. För personer över 70 år är ett BMI strax över 25 sannolikt bäst för hälsan, och ett BMI under 22 kan vara ett tecken på undernäring.
Ta stöd om du behöver.Levnadsvanor kan vara svåra att påverka på egen hand. Då kan man ta hjälp av till exempel olika metoder för beteendeförändring. Och ibland räcker inte livsstilsförändringar för att gå ner i vikt. Då kan kirurgi eller medicinsk behandling med läkemedel vara aktuellt. Mer information om hur du kan få hjälp finns på till exempel1177ochRiksförbundet Obesitas Sverige.
Vanliga frågor
BMI räknas ut genom att du delar din vikt i kilo med din längd i meter i kvadrat.
En person som väger 70 kg och är 1,70 meter lång har ett BMI på 24,2 (70 / 1,7 x 1,7 = 24,2).
Orsakerna till övervikt är många och komplexa. Läs mer hos Folkhälsomyndigheten om vad som orsakar övervikt och högt BMI.
Genetik och biologi
Livshändelser och livssituation
Levnadsvanor som mat, fysisk aktivitet, sömn och stress
Psykisk ohälsa
Fysiska och sociala miljön som tillgång till hälso- och sjukvård och trygga levnadsförhållanden
BMI skiljer inte på muskler och fett. En person som styrketränar regelbundet kan hamna i kategorin övervikt trots låg fettprocent och god hälsa. Det gäller inte bara elitidrottare. Även vanliga motionärer kan påverkas.
Ja. Man kan ha ett normalt BMI men ändå ha en ohälsosam fettfördelning. Hur fettet är fördelat i kroppen spelar stor roll för risken. Fett runt magen och inre organ är mer skadligt än fett på andra delar av kroppen, och det fångar inte BMI.
Midjemått: Mäter bukfetma. Generellt anses risken för olika sjukdomar öka vid midjemått över 80 cm för kvinnor och 94 cm för män. Enkelt att mäta hemma med ett måttband. Läs mer i avsnittet om midjemått.
Midja-längd-kvot (WHtR): Midjemåttet delat med längden. Ett annat mått på bukfetma som är enkelt att mäta hemma. En WHtR på 0,5 eller mindre anses normalt.
Midja-höft-kvot (WHR): Midjemåttet delat med höftmåttet (höftmåttet mäts genom att mäta omkretsen runt höfternas bredaste punkt). Ytterligare ett mått på bukfetma. Ett WHR på mer 0,85 för kvinnor och 0,90 för män indikerar bukfetma.
Kroppsfettsprocent: Mäter hur stor andel av kroppen som består av fett. Kan mätas med bioimpedansvåg eller mer avancerade metoder som DEXA. Ger en mer precis bild av kroppssammansättningen och kan mäta andelen bukfett (visceralt fett). För de flesta tillför det inte så mycket värdefull information utöver BMI och midjemått.
